ماما بنت صفي
قصة: لبنى طه
رسوم: مايا فداوي
السلوى، 2018
Text: Lubna Taha Illustrationer: Maya Fidawi
Förlag: al-Salwa, 2018
ISBN: 9789957041359
Noras mamma, Abir, är envis. Har hon bestämt sig för något så genomför hon det också. Som när bilen fick punktering och hon bestämde sig för att byta däck på egen hand. Innan barnen ens hade hunnit ringa sin pappa hade hon redan läst instruktionsboken, tagit bort det gamla däcket och satt ett nytt på plats. Färdig att köra vidare.
Den här gången har Abir plötsligt bestämt sig för att lära sig engelska och Noras lärare har erbjudit henne att vara med på klassens engelskalektioner.
Nora tycker att det är som en enda stor mardröm. Som en sådan där dröm när man går till skolan i pyjamas. Eller en dröm där du pruttar i klassrummet och alla skrattar och vet att det är du som har pruttat. Men att få sin mamma som klasskamrat, kan det bli mycket värre? Särskilt som att det inte ens är en dröm, det är på riktigt!
Första dagen Abir kommer till klassen låtsas Nora helt enkelt att mamman inte är där. Hon tittar inte på henne, pratar inte med henne utan sitter vid sin bänk och tittar rakt fram. Det gör däremot inte hennes klasskamrater… de kollar noga in Abir och fnissar åt att en vuxen ska gå i deras klass. De viskar om vad hon har på sig… och hur hur hennes väska ser ut. Allt är fel. Nora hade ju dagen innan skrivit en liten instruktion i hur man beter sig i klassen, vilka kläder man bör ha eller inte ha och hur väskan ska se ut. Men Abir verkar inte alls ha brytt sig om Noras instruktioner.
Nora har det inte lätt. När hennes lärare presenterar mamman för klassen får hon kämpa med att inte börja gråta, så hemskt känns det. Och gråta inför klassen… det hör till saker som man bara inte får göra. Sedan händer det som Nora fasat för… Rana, den mest bossiga tjejen i klassen, känner igen Noras mamma och ropar högt: “Men är det inte Noras mamma? Hon och Nora brukar handla i min pappas affär!” Nora vill bara sjunka genom golvet. När ska hon vakna ur denna mardröm?!
Abir blir skolans snackis samtidigt som Nora själv försöker låtsas som ingenting. Men allteftersom veckorna går börjar saker förändras, för en del av eleverna börjar närma sig Abir på skolgården och märker att det inte är så dumt med en vuxen klasskamrat. Abir kan stötta och hjälpa de andra i klassen och på rasterna samlas de omkring henne för att lyssna på berättelser hon hittar på. Men för Nora är det fortfarande svårt.
En dag är Abir sjuk och när Nora kommer in i klassrummet kastar de andra sig över henne och frågar hur hennes mamma mår, när hon kommer tillbaka och de ger Nora tips på hur hon ska ta hand om Abir därhemma. De skriver krya-på-dig brev och Nora känner sig plötsligt lite stolt och glad över hur populär hennes mamma blivit, och lite avundsjuk på samma gång. Nora börjar upptäcka att det trots allt är ganska roligt att ha mamma Abir som klasskamrat. Hemma kan de prata och skratta högt om saker som hänt i skolan och till slut känner Nora att det är riktigt roligt att plugga tillsammans med sin mamma.
Abir blir så småningom barnboksförfattare och blir en stor hjälp för Nora den dag hon själv påbörjar sin egen berättelse, Mamma, min klasskamrat.
Boken Mamma, min klasskamrat, hör till en serie böcker för nybörjarläsare utgivna på förlaget al-Salwa. Förutom att texten av Lubna Taha är tydlig och lättläst så är den också väldigt rolig. Jag har både skrattat högt och känt hur pinsamt Nora tycker att allt är och som vanligt är det inspirerande att titta på de små detaljerna i Maya Fidawis illustrationer.
Lubna Taha är kanske mest känd som illustratör och grafisk designer men i den här boken visar hon verkligen att hon också kan skriva. På det egna förlaget Dinason har hon gett ut uppföljaren Min nya mardröm (كابوسي الجديد) och där är det den nya läraren i matematik som är mardrömmen.