ذاكرة المدينة

رانيا زبيب ضاهر

لينا غيبة

Titel: Dhakirat al-madinah Författare: Rania Zbib Daher Illustratör: Lina Ghibeh

Den här fina bilderboken är en hyllning till Beirut, en stad som ofta för tankarna till ett långt och förfärligt inbördeskrig, men som förstås också är en stad full av liv, dofter, färger och smaker. En stad som precis som vilken annan stad som helst bär på minnen från en barndom. Författaren Rania Zbib Daher berättar i den här boken om vad hon minns från sin väg hem från skolan och tillsammans med henne får vi möta bröd- och grönsaksförsäljarna, barberaren, höra ljudet av den ändlösa trafiken och låta oss skrämmas av tvätteriets dånande tvättmaskiner. Vi får besöka den lokala matbutiken, bli bjudna på choklad och promenera sida vid sida med Ranias mamma, som doftar av jasmin och är klädd i en vacker röd klänning med vita prickar.

Vi ser, vi hör och vi känner dofterna, men vi får också ta del av skolbarnet Ranias tankar och funderingar. Varför har brödförsäljaren tappat så många tänder? Har han inte borstat tänderna varje dag, som Rania själv gör? Är det grönsaksförsäljaren som bestämmer årstiderna eftersom han alltid verkar veta när det är dags att för den nya säsongens frukter och grönsaker?

En bit av vägen hem promenerar de efter en hårt trafikerad väg och Rania försöker räkna bilarna med hjälp av de många signalhornen som tutar. Rania och hennes mammas röster drunknar i trafikens oväsen, men snart är de inne på en mindre, lugnare gata. Helt lugnt är det dock inte. Från Umm Bilals tvätteri hörs maskinerna skramla och Rania ser framför sig hemska robotar som väsnas och i ilska andas ut den varma luften som strömmar ut på gatan. Mamma tar Ranias hand i ett stadigt grepp och skyndar vidare, så klackarna slår mot trottoaren och skrämmer robotarna från att följa efter dem!

Betydligt trevligare är det att passera Abu Walids affär som är full av godsaker. Två av hans vänner sitter utanför affären och spelar backgammon. Med tanke på Abu Walids ansiktsuttryck så verkar det som om han har förlorat spelet den här gången, men när Rania viskar att han säkert vinner nästa gång, ja då ler han glatt och plockar fram en chokladkaka till henne.

Hos barberaren Costy sitter de gamla gubbarna på kö. Costy kammar och klipper, pratar och skrattar så hårstråna flyger. Rania tycker att han ser ut som en romersk soldat från en bild i historieboken.

Nu är det inte långt kvar innan de är hemma. Umm Habibs bageri och Georges snickeri ligger nästan vägg i vägg. Doften av nybakat bröd blandar sig i luften med doften av sågspån. George får Rania att tänka på sin säng som kommer från snickeriet. Ända sedan hon fick den har den gnisslat... men nu är hon så van vid ljudet att det fungerar sövande. När de går förbi frågar George hur det är med hennes säng och säger att när Rania blivit större ska hon få en större säng.

Innan Rania och hennes mamma kommer ända hem köper de färska, varma mana'ish av Umm Habib, direkt från ugnen. Medan de slutligen tillsammans går uppför trappan tänker Rania på hur hon och hennes mamma är en del av staden, hur de alltid går den här vägen hem och är med och skapar minnen av stadens gator och små affärer.

Jag tycker väldigt mycket om den här boken, inte minst för alla små detaljer som gömmer sig i illustrationerna, katterna, fjärilarna, pratbubblorna och ansiktsuttrycken. Boken får mig också att tänka på Rania själv, som 2015 besökte Internationella biblioteket under den årliga internationella barnboksveckan. Illustratören Lina Ghibeh har definitivt lyckats fånga Ranias personlighet i de härliga bilderna.

Boken fanns med på Etisalatprisets långa lista år 2015 och går att köpa på t ex nätbokhandeln arabicbookshop.net.

#Libanon #Beirut #Promenader #Minnen